Medverkande författare
emma arneback är lektor i pedagogik vid Örebro universitet. Hon forskar på värdegrundsfrågor i skolan, med specifikt intresse för bemötanden av främlingsfientlighet och rasism. Arnebacks avhandling, Med kränkningen som måttstock. Om planerade bemötanden av främlingsfientliga uttryck i gymnasieskolan, gavs ut 2012. Andra intresseområden är didaktik, pedagogisk filosofi och utbildningspolitik. Bland annat har hon undersökt vilka ideologiska förskjutningar som följt av den senaste gymnasiereformen, se ”Den paketerade valfriheten” i Nordic Studies in Education (2010) författad tillsammans med Andreas Bergh.
wolfgang benz, född 1941, är professor emeritus och före detta chef för Zentrum für Antisemitismusforschung vid Berlins tekniska universitet. Åren 1969–1990 arbetade han vid Institut für Zeitgeschichte i München. Bland hans publikationer kan nämnas Der Holocaust (7 uppl. 2008, eng. övers. The Holocaust), Die 101 wichtigsten Fragen – das Dritte Reich (2006) och Herrschaft und Gesellschaft im nationalsozialistischen Staat. Studien zur Struktur- und Mentalitätsgeschichte (1990).
carl dahlström är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han forskar huvudsakligen om invandrings-, förvaltnings- och välfärdspolitik i ett jämförande perspektiv. Om invandringspolitik har han skrivit boken Nästan välkomna. Invandrarpolitikens retorik och praktik (2004) och publicerat ett flertal artiklar, bland annat ”Rhetoric, Practice and the Dynamics of Institutional Change: Immigrant Policy in Sweden, 1964–2000” i Scandinavian Political Studies (2004).
mats deland, född 1961, är docent och forskare vid Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet. Förutom att vara redaktör för Det vita fältet (första volymen 2010, tillsammans med Fredrik Hertzberg och Thomas Hvitfeldt) har Deland även varit redaktör för antologin Brunt! Nationalistisk och nazistisk mobilisering i vår närmaste omvärld under efterkrigstiden (2007) tillsammans med Charles Westin och den i höst utkommande In the Tracks of Breivik. Far-Right Networks in Northern and Eastern Europe, tillsammans med Michael Minkenberg och David Payne.
peter esaiasson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskning handlar om empirisk demokratiteori. Bland hans publikationer med inriktning på integrationsfrågor kan nämnas rapporten Inför arbetsförmedlaren är vi alla lika? Om etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden (2006) tillsammans med Christina Ribbhagen och artikeln ”Ethnic Diversity and Democratic Citizenship: Evidence from a Social Laboratory” i Scandinavian Political Studies (2010). Esaiasson har även skrivit biografin Karl Staaff (2010) i serien Sveriges statsministrar under 100 år.
paul fuehrer är doktor i sociologi och universitetslektor på sociologiska institutionen vid Uppsala universitet. Fuehrers forskningsintressen är socialvetenskapliga metoder – i synnerhet kvantitativa metoder, utbildningssociologi, tidssociologi samt miljösociologi. Han disputerade 2010 på avhandlingen Om tidens värde. En sociologisk studie av senmodernitetens temporala livsvärldar, och har varit redaktör (tillsammans med Patrik Aspers och Árni Sverrisson) för antologin Bild och samhälle. Visuell analys som vetenskaplig metod (2004).
mattias gardell är professor i jämförande religionsvetenskap vid Uppsala universitet. Hans forskning rör spänningsfältet mellan religion och politik inom områden som svartamerikansk religion, politisk islam, vit religiös rasism, ariosofisk nyhedendom, tortyrens återkomst som juridiskt sanktionerat rättsinstrument, islamofobi, nyandlighetens politiska dimensioner, självmordsattentat, politisk religion och våldskultur. Gardell arbetar nu med en studie av den militant antimuslimska miljön, antifeminism och kulturkonservatism samt en jämförande studie av rasistiskt motiverade seriemördare. Bland hans senaste böcker kan nämnas Islamofobi (2 uppl. 2011) och Tortyrens återkomst (2 uppl. 2010).
anders hellström är doktor i statsvetenskap och verksam som forskare vid Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM) och lektor vid institutionen Globala politiska studier (GPS) vid Malmö högskola. Hellström leder ett komparativt forskningsprojekt om nationalistiska och populistiska partier i fyra nordiska länder. Han har publicerat boken Vi är de goda. Den offentliga debatten om Sverigedemokraterna och deras politik (2010), varit medredaktör för boken Vägar till medborgarskap (2011) och publicerat artiklar i en rad internationella tidskrifter. Den senaste artikeln, ”Nationalism vs. Nationalism” i Government and Opposition (2012), är författad tillsammans med Tom Nilsson och Pauline Stoltz.
fredrik hertzberg, född 1967, är lektor vid pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Hertzberg forskar på hur ”svenskhet” definieras och markeras i offentliga institutioners policy och verksamhet och på hur personer med utländsk bakgrund förhåller sig till de krav som denna normativa svenskhet ställer, med särskilt fokus på ungdomars övergång från skola till arbetsliv (eller högskoleutbildning). Bland nyare publikationer kan nämnas Skola i samverkan. Miljonprogrammet och visionen om den öppna skolan (med Magnus Dahlstedt, 2011). Tillsammans med Mats Deland och Thomas Hvitfeldt var han redaktör för den första volymen av Det vita fältet (2010).
ov cristian norocel är doktorand i statsvetenskap vid Helsingfors universitet samt gästdoktorand vid Stockholms universitet. Hans forskning bygger på feministisk, queer-, foucauldiansk samt intersektionell teori. Norocel har publicerat flera artiklar om maskuliniteter, nationalism och xenofobi i Europa (främst Finland, Rumänien och Sverige), till exempel ”Constructing Radical Right Populist Resistance” i NORMA (2010), ”Heteronormative Constructions of Romanianness” i Debatte (2011) och ”’Give Us Back Sweden!’” i NORA (2013).
ralf wiederer, född 1973, leder affärsutvecklingen vid ett neurokirurgiskt och neurologiskt sjukhus i Kipfenberg i Bayern och är frilansforskare. Från 2002 till 2006 deltog han i ett forskningsprojekt om högerextremism vid Universität Eichstätt-Ingolstadt, där han även blev fil.dr. Han har bland annat publicerat Querschläger. Jugendliche zwischen rechter Ideologie und Gewalt (2003) tillsammans med Marek Fuchs och Siegfried Lamnek och Zur virtuellen Vernetzung des internationalen Rechtsextremismus (2007).
